PÅ DEN DU. (återigen skriven -08, hösten, vintern.)
Adventsljusstakens lampor slocknar en efter en.
Ljusen som släcks får mig att tänka på dig,
på den du som en gång tog upp hela min hjärnverksamhet.
På den du man kunde ringa mitt i natten,
På den du som alltid sa de rätta sakerna,
På den du som alltid gjorde allt bättre när allt var dåligt,
På den du som alltid fanns där.
Liksom adventsljusstakens lampor slocknade våran kärlek,
lampa efter lampa.
Ljusen som släcks får mig att tänka på dig,
på den du som en gång tog upp hela min hjärnverksamhet.
På den du man kunde ringa mitt i natten,
På den du som alltid sa de rätta sakerna,
På den du som alltid gjorde allt bättre när allt var dåligt,
På den du som alltid fanns där.
Liksom adventsljusstakens lampor slocknade våran kärlek,
lampa efter lampa.
Kommentarer
Trackback
