PÅ DEN DU. (återigen skriven -08, hösten, vintern.)
Ljusen som släcks får mig att tänka på dig,
på den du som en gång tog upp hela min hjärnverksamhet.
På den du man kunde ringa mitt i natten,
På den du som alltid sa de rätta sakerna,
På den du som alltid gjorde allt bättre när allt var dåligt,
På den du som alltid fanns där.
Liksom adventsljusstakens lampor slocknade våran kärlek,
lampa efter lampa.
HÖSTENS SISTA HOPP. (skriven -08 på en svenskalektion, påverkad av DanAnderssons Visa)
vid en damm mitt bland lekande barn.
Kylan i luften växte i mitt bröst
och fick mitt hjärta att nysta ihop sig som ett garn.
Min kärlek föddes vid Friadalens damm,
där kundvagnen bor granne med en and.
Löven faller och blommorna dör
nu sjunger mitt sista hopp i kör.
Det var då du fick mitt blod att rusa,
det fick min frusna själ att brusa.
Allt mellan himmel och jord,
i rödbrun rost, färgen som speglar alla
ensamma själar i denna höst.
Men aldrig mera älskar jag så,
för tiden har börjat gå.
Och snart finns det bara minnen kvar,
tänk hur underbart allt var.
THE WORD IS ON THE STREET.
vara någonstans mitt i mellan
inte riktigt veta vilken sida
hjärtats slag gör ont
och det är helt och hållet fysiskt
jag vet varken ut eller in
men sjukdomen gör mig galen
andnöd och hjärtont
helt utan psykisk anledning
känns hemskt
utlämnat
jag kanske dör nu.
YOU WILL FEEL BETTER NOW. (låt egentligen. låttitel: BREV 437)
men det känns värre den här gången.
Jag vet inte vart jag ska eller
vem som ska gå med mig.
Det gnager inuti, det känns som ett monster.
Det växer dag för dag men krymper på kvällen.
Ibland känns det inte alls.
Jag läser böcker om liv som låter helt fantastiskt.
Jag drömmer om poesi som blir verklighet.
Kaffe och te får verkligheten att lysa. Lysa som en stjärna
i kanten av ditt hjärta.
Äsch, jag vet ingenting och justnu känns det bra.
Monstret ska bort nån dag och
jag vet det kommer snart.
La-la-la-la-la-la jag blev glad nu.
Nu ska jag ringa en av de bästa jag vet. Pussheej.
I MISS YOU. HONESTLY. HARD. DEEPLY. K.
man får inte köra snabbare än 50 kilometer i timmen.
Det går för långsamt,
jag vill åka fort.
Lämna allting bakom mig. Gå vidare.
Men det är inte lätt när allting påminner om dig.
Allting påminner mig om dig.
Alla platser jag ser
Alla människor jag möter
Allting påminner om dig,
och jag står inte ut.
Alla tankar som tänkts om dig,
som jag försökte lämna kvar,
de jagar mig - följer efter,
ligger i varje steg jag tar.
Allting påminner om dig,
du stannar kvar som en tatuering.
Nu ser skyltarna annorlunda ut.
100 kilometer i timmen står det nu.
Passar bra,
nu lämnar jag dig bakom mig.
AFTONBLADET I TYSKLAND.(har inget med texten nedan att göra)
Jag skriver på ett papper som inte alls är lent,
det finns knappt någon plats på.
Jag skriver på en tidning från ett annat land.
Dessa skrivna ord är svåra att få ner eftersom du är den enda som ser.
Det känns som i dina ögon finns inget annat bara jag.
Jag minns hur det kändes mer minns jag ej,
det är så lätt att älska någon som du men ännu lättare att
säga nej.
Nej. För jag kan inte veta hur du egentligen är eller om du ens är.
Jag hatar att älska för älska binder.
Flätar samman två människor.
Jag vill ha dig nära - inte långt bort.
Jag vill träffa dig ofta - inte ibland.
Jag behöver dig och jag tror du behöver mig.
Jag hatar att jag älskar och jag hatar att jag inte kan skriva mer för pappret tar slut.
Men du ska veta att jag älskar dig.
Oavsett vad.
THROW IT AWAY.
what im going through is hurtful?
klart som klaraste korvspadet att det är smärtsamt,
för det känns ibland som att livet bara är smärtsamt
och bara är till för att vara smärtsamt.
i used to look beyond the wave.
finns det ens lycka?
den lycka man eftersträvar,
lyckan man har inom sig - i själen
kan man hitta den?
what i did to you was hurtful.
och jag är så förbaskat trött på skiten,
all skit som bara befinner sig helt plötsligt sådär hos en människa.
och den där jäkla skiten förstör för andra,
för allt och - för sig.
skiten förstör sig själv -
det finns inget slut på skiten, skiten reder aldrig ut sig.
nej. den gör aldrig det.
i used to save the problems to another day.
nej, det här funkar inte.
livet ska vara bra med sina nedgångar ibland - aldrig såhär kraftiga dock.
koka - jag vill koka av lycka!
koka - jag vill koka av viljan!
koka - jag vill koka av välmening!
alla vill må bra - alla ska må bra.
you don't know what you got before you missing it the most.
nej, klart som korvspad att man inte vet
EVERYTHING IS GETTING REAL.
skärande
signalen för krig
klingar
brinner
försvinner inte
ur mitt huvud
skjuter du, skjuter jag
skrattar jag, hånskrattar du
du är som en nål
tryckt mot en ballong,
en vattenballong; jag
vattnet sprutar,
trycker ner mig
under vattenytan.
tvingar mig till kallsup
ytterligare en,
följd av ännu en.
tänker inte
känner inte
lever inte
LOVE IS JUST TO UNREAL. (säker och trygg, orginal titel.)
säker i din närhet.
med mitt huvud vilande i ditt knä.
med din kropp bredvid.
med ditt huvud nära.
med ditt hår mellan mina fingrar.
trygg.
säker.
trygg med din hand i min.
lycklig.
I'LL FALL INTO THE GROUND.
få en chock när näsan träffar gruset.
känna blodsmaken växa i munnen.
känna den trevande smärtan i armbågen.
känna hjärtats extra hårda slag.
känna hur luften man andades in för mindre än en minut sen
lämna kroppen.
låter lungorna få chansen att fylla upp sig med ett nytt andetag.
känna hur blodsmaken försvinna,
smärtan i armbågen vika undan,
hjärtat går tillbaka till den gamla takten.
men luften i lungorna är ny,
det är inte samma.
det är inte samma jag som föll,
det är en ny jag som reser sig för att se världen i en minut,
sen är det dags för nästa, nya, andetag.
visst är vi tidlösa, i en annan tid.
Vi är blott åskådare ,
av en annan tid.
En annan tid som vissa kallar nuet.
Vi studerar livet,
ur våra ögon.
Vi är blott åskådare,
åskådare av det som vi tror är vårt.
Det som vi tror är vi.
Men nej, ack nej,
inget vi äger i denna värld.
Allt tillhör blott den olyckligt tänkande,
att tillhör blott den lyckligt tänkande;
ingen.
Ingen är blott den olyckliga
Ingen är blott den lyckliga
Ingen är vi alls
Alla är vi ingen
Alla är vi blott åskådare
av något vi målat upp
av något vi drömt
av något vi trott
Vi är blott åskådare .
the happy ones.
fanns det en plats jag alltid återvände till för trygghet
en plats där jag alltid fann kärlek
en plats där alltid dörren var öppen
en plats där tiden stannade för en stund och ingen ondska kunde nå in
under de här tio åren som gått har,
platsen med tryggheten försvunnit
och kärleken glömts bort
dörren har varit stängd allt för mycket och tiden bara gick gick
ondskan kom förbi en sväng och gjorde tillfällerna hemska
så idag,
när jag återvände till platsen
återvände till platsen själv
utan personer som gjort platsen hemsk under åren
utan tankar som nervärderade eller påverkade
utan människor som tog den fria luften och gjorde den instängd
känslan som jag som femårig kände var dag på den där platsen kom tillbaka,
tryggheten kom tillbaka
minnerna flödade
kärleken flödade
dörren öppnades och ondskan försvann när tiden stannade
när den där känslan kom tillbaka insåg jag att jag har gjort fel för mycket
jag har istället för att älska, hatat
jag har istället för att tycka om, tyckt illa
jag har istället för att förlåta, vara långsint
jag har istället för att bry mig, varit egoistisk
jag har istället för att träffa, undvikit
alla har vï fått en tid här på jorden,
alla har vi fått en familj att leva med,
alla har vi fått en person att vara,
jag insåg att jag har glömt bort de där dagarna, timmarna, känslorna som bara de där två människor får mig att känna
jag har glömt mina idolerna från barndom
jag har glömt bort mina allra största inspirationskällor
jag har undvikit, tyckt illa om och skitit i de som faktiskt bryr sig mest,
de som faktiskt alltid har förstått, utan att behöva berätta har de fattat, de ser rakt igenom mig gång på gång,
det finns ingen annan som gör det, det kommer aldrig finnas någon som gör det
jag har alltid tänkt att de alltid kommer finnas där, i bankeryd på ramnegatan, 15 minuter ifrån,
så som de alltid funnits där, dag in och dag ut i femton år
jag kan inte tänka mig ett liv utan de
utan att veta att om jag tar 26:an och ringer innan så finns de där
jag har fått för mig att de inte vill väl,
fast att pappa gång på gång sagt hur mycket de saknar mig
hur mycket de älskar mig
att jag är deras första barnbarn och den de tycker om lite mer än alla andra
den de bryr sig mest om, den de vill träffa
och jag min idiot har inte trott på orden,
har intalat mig själv att det inte är så
fast att jag varje julmiddag, påskmiddag bara viljat krypa upp i deras famn och glömma allt
gråta en skvätt och sedan somna med de omkring mig
innan sömnen hinna höra en godnatt saga som de med sina sagoröster berättar på sitt speciella sätt
jag har låst in mig på toaletten varje gång och tårarna har rullit ner för kinden allt för många gånger
känt att jag bara vill springa till bussen och aldrig mer återvända
insåg idag att de kan vara den tomma delen i mitt hjärta,
det som jag trodde var pappas fel kan vara mitt eget misstag
ikväll trots tårarna på kinderna känner jag mig hel och lycklig
för jag har insett hur mycket jag än intalar mig själv att det inte är så
kommer alltid Ramnegatan i Bankeryd vara platsen där tiden stannar och all ondska försvinner
Farmor och Farfar kommer alltid vara personerna som jag aldrig behöver berätta för,
de vet redan, de ser rakt igenom mig,
precis som jag ser på dem om något är fel eller inte står rätt till,
de kommer alltid vara de jag kan komma till när allt är borta,
de kommer alltid vara de jag älskar
och jag är glad att jag var där idag
och att jag insåg att jag har missat så mycket och har så mycket att ta igen
och att jag älskar berntssonarna där i bankeboda town
och att jag alltid kommer vara fem år och lycklig på ramnegatan
och att jag aldrig kommer överleva utan de
det är dags för mig att sluta tycka illa om folk,
det är dags för mig att se det fina i allt det ofina
it's easy if you know the game. (skriven påvägtill Stockholm)(depp&sann)
vi valde en väg du och jag.
eller snarare,
du valde en och jag
valde den andra.
och om jag
försökte lite till
du skulle ändå inte förstå
Att det inte är så
Frågan är om något egentligen stämmer?
När du egentligen bara vill försvinna
Frågan är om det är värt det,
eller om det bara är tillfälligt
Och säger någon,
det är iallafall ett tag
Men tänk om man vill ha mer än ett tag.
Vad gör man då?
Jo man backar tillbaka och väljer den andra stigen.
endast för att du upptar hela min hjärnverksamhet. (dåliga rim, jagvet)
jag hoppas,
för detta kan inte stoppas.
tankarna växer för varje dag
och så har det varit ett tag.
varför kan du och jag inte förstå
att allt det här är meningen så
sådär som ingen utan vi verkar se,
att det är du som är den.
dendär,
som lätt blir detdär,
detdär som tar upp alla mina tankar
och förstör mitt liv utan att veta om det.
jag gillar ju dig,
och det är inte bara en såndär
impuls grej.
det är äkta,
och det går för sakta.
tiden borde stanna
så jag kan andas,
och göra rätt,
ångra mig,
säga rätt.
så snälla,
ge mig en chans till,
det är det enda jag vill.
logga in på msn
så jag får säga hej
annars lär mitt hjärta brista
och det kommer inte gå att fixa
en gång till.
cold as ice.
sådär
och gjorde
detdär
och hur allt bara blev
sådär
igen, nivet
såhär
när allt bara är
sådär
när du är
dendär (L)
