HÖSTENS SISTA HOPP. (skriven -08 på en svenskalektion, påverkad av DanAnderssons Visa)

Min kärlek föddes i iskall höst,
vid en damm mitt bland lekande barn.
Kylan i luften växte i mitt bröst
och fick mitt hjärta att nysta ihop sig som ett garn.

Min kärlek föddes vid Friadalens damm,
där kundvagnen bor granne med en and.
Löven faller och blommorna dör
nu sjunger mitt sista hopp i kör.

Det var då du fick mitt blod att rusa,
det fick min frusna själ att brusa.
Allt mellan himmel och jord,
i rödbrun rost, färgen som speglar alla
ensamma själar i denna höst.

Men aldrig mera älskar jag så,
för tiden har börjat gå.
Och snart finns det bara minnen kvar,
tänk hur underbart allt var.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0